Just another WordPress site
Header

Sverige i topp – gäller det även landsbygden?

(April 2013)

En USA-baserad forskargrupp utsåg för några dagar sedan Sverige till världens bästa land att leva i. Det goda livet handlar som bekant inte bara om BNP-siffror utan om människornas totala möjligheter att leva ett bra liv. Storbritannien och Schweiz kom närmast före Canada, Tyskland och USA. Även om jag aldrig brukar hylla rankinglistor som princip var det i alla fall intressant att amerikanska forskare visade upp en annan bild av världen med sina 52 indikatorer än vad vi varit vana vid där USA alltid brukar komma högst upp.

Rankinglistan är dock som brukligt grundad på genomsnittssiffror som inte tar hänsyn till regionala olikheter inom varje nation. I ett sådant alternativ hade kanske Norge toppat listan medan USA och Storbritannien kommit långt ned i jämförelsen. Just idag när jag skriver denna krönika framläggs analyser och siffror som tyder på att de regionala skillnaderna inom Sverige kommer att bli ännu större än det vi noterat de senaste två decennierna. Anders Borg säger i sin färska vårbudget att vi är inne i en nioårig svacka i ekonomin och att arbetslösheten kanske först 1916 visar lite mindre dystra tal. Allt talar för att landsbygden får betala ännu mer än storstäderna för denna dysterhet.

Parallellt med Borgs budget presenterar SvD samma dag en inte obekant statistik över hur de nya jobben har fördelats från det att statsministern 2006 i sin regeringsförklaring sa att ”Hela Sveriges kraft ska tas till vara” genom Alliansens jobbpolitik. Sedan tillträdet 2006 har hela 93 % av de nya jobben skapats i landets fyra största län., Ökningen har varit allra högst i Uppsala och Stockholms län, Skåne samt Hallands län – från17,4 till 5,8 % av antalet totalt sysselsatta. Att döma av den budget som Borg nu lagt riskerar snedfördelningen att skärpas. Landsbygden får nya allt tuffare utmaningar.

Anledningarna till att landsbygdspräglade län som Västernorrland, Gotland, Norrbotten och Jämtland hamnar i strykklass och kan fortsätta så en längre period handlar om regionalpolitik, infrastrukturinvesteringar, EU:s strukturfondspolitik och ett allt större ointresse för landsbygdens framtid i statsapparatens topp. Bryssel verkar viktigare att hålla sig god med än befolkningen i Dorotea, Ljusdal och Uppvidinge i Småland.

Att de nya jobben nästan helt går landsbygden förbi handlar bl.a. om att nya statliga verk och institutioner placeras där ledningen för organisationen – ofta bara generaldirektörens önskemål – själv önskar vara. Av någon underlig anledning blir detta i över 90 % av fallen Stockholms stad. Privata storföretag centraliserar sina huvudkontor och biträdesenheter i samma miljö och ett av de senaste och för befolkningen i Gävleborg mest upprörande fallen gäller Sandvik AB. Högskoleinvesteringarna dras ned utanför storstäderna i likhet med satsningarna på vägar och järnvägar. När servicen går mot noll på landsbygden är det logiskt att bara 7 % av de nya jobben hamnar i ett av de 17 återstående länen.

Detta var en något modstulen krönika men det går inte att förneka att landsbygdens uppförsbacke nu blivit ännu längre och brantare!

2 014 Responses